ADR klasser för farligt gods klass 1 till 9

ADR Klasser – Farligt gods klass 1–9

Farligt gods delas enligt ADR in i olika klasser beroende på vilken typ av fara ämnet eller föremålet innebär. Klassificeringen är central eftersom den påverkar bland annat märkning, förpackning, dokumentation och hur godset får transporteras.

Det finns nio huvudklasser inom ADR. Några av klasserna är dessutom indelade i underklasser. För dig som studerar inför ADR-provet är det viktigt att kunna känna igen de olika klasserna och förstå vilken fara de representerar.

Snabböversikt – ADR klass 1–9

ADR-klassTyp av fara
Klass 1Explosiva ämnen och föremål
Klass 2Gaser
Klass 3Brandfarliga vätskor
Klass 4Brandfarliga fasta ämnen m.m.
Klass 5Oxiderande ämnen och organiska peroxider
Klass 6Giftiga och smittförande ämnen
Klass 7Radioaktiva ämnen
Klass 8Frätande ämnen
Klass 9Övriga farliga ämnen och föremål

Vad är en ADR-klass?

En ADR-klass beskriver vilken typ av fara ett ämne eller föremål huvudsakligen innebär under transport. Det kan exempelvis handla om explosionsrisk, brandrisk, giftighet, radioaktivitet eller frätande egenskaper.

Klassificeringen används för att avgöra vilka regler som ska tillämpas vid transporten. Den ligger bland annat till grund för val av förpackning, faroetiketter, märkning och andra säkerhetskrav.

Bra att veta

ADR-klassen beskriver typen av fara. Ett ämnes UN-nummer används däremot för att identifiera ämnet eller ämnesgruppen.

ADR Klass 1Explosiva ämnen och föremål

Ämnen och föremål som kan explodera eller orsaka explosionsrisk.

Exempel och innehåll

Ammunition, sprängämnen och vissa pyrotekniska produkter.

ADR Klass 2Gaser

Komprimerade, kondenserade eller lösta gaser. Gaser kan bland annat vara brandfarliga, giftiga eller kvävande.

Exempel och innehåll

Propan, syrgas, kväve och vissa industrigaser.

ADR Klass 3Brandfarliga vätskor

Vätskor som kan avge brandfarliga ångor och antändas under vissa förhållanden.

Exempel och innehåll

Bensin, etanol och många lösningsmedel.

ADR Klass 4Brandfarliga fasta ämnen

Klassen omfattar bland annat brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen och ämnen som kan utveckla brandfarlig gas vid kontakt med vatten.

Exempel och innehåll

Olika ämnen omfattas beroende på underklass 4.1, 4.2 eller 4.3.

ADR Klass 5Oxiderande ämnen och organiska peroxider

Ämnen som kan orsaka eller förstärka brand samt organiska peroxider med särskilda riskegenskaper.

Exempel och innehåll

Klassen delas huvudsakligen in i 5.1 och 5.2.

ADR Klass 6Giftiga och smittförande ämnen

Ämnen som kan orsaka förgiftning samt material som kan innehålla smittämnen.

Exempel och innehåll

Klassen delas in i 6.1 giftiga ämnen och 6.2 smittförande ämnen.

ADR Klass 7Radioaktiva ämnen

Material som innehåller radionuklider och omfattas av särskilda krav på transport, förpackning och märkning.

Exempel och innehåll

Radioaktivt material som används inom exempelvis medicin och industri.

ADR Klass 8Frätande ämnen

Ämnen som kan orsaka allvarliga skador på hud, vävnad eller material genom kemisk påverkan.

Exempel och innehåll

Vissa syror och alkalier.

ADR Klass 9Övriga farliga ämnen och föremål

Farligt gods som innebär en transportfara men som inte passar in i någon av de övriga klasserna.

Exempel och innehåll

Olika miljöfarliga ämnen, litiumbatterier och andra klass 9-produkter.

ADR-klasser med underklasser

Vissa ADR-klasser är indelade ytterligare eftersom ämnen inom samma huvudklass kan innebära olika typer av risker.

UnderklassBetydelse
2.1Brandfarliga gaser
2.2Icke brandfarliga, icke giftiga gaser
2.3Giftiga gaser
4.1Brandfarliga fasta ämnen m.m.
4.2Självantändande ämnen
4.3Ämnen som utvecklar brandfarlig gas med vatten
5.1Oxiderande ämnen
5.2Organiska peroxider
6.1Giftiga ämnen
6.2Smittförande ämnen

ADR-klasser och faroetiketter

Farligt gods märks med faroetiketter som gör det möjligt att snabbt identifiera vilken typ av risk godset innebär. Etiketterna har olika symboler och utseenden beroende på faroklass.

På kollin används faroetiketter. Vid vissa transporter används även större etiketter, så kallade storetiketter, på exempelvis fordon, containrar och tankar.

Viktigt inför ADR-provet

Du bör kunna koppla samman vanliga faroetiketter med rätt ADR-klass och förstå vilken risk symbolen varnar för.

Vad är skillnaden mellan ADR-klass och UN-nummer?

ADR-klassen beskriver farans typ medan UN-numret identifierar det farliga godset. Ett UN-nummer består av fyra siffror.

Exempel – bensin

UN-nummer: UN 1203

ADR-klass: Klass 3

Huvudfara: Brandfarlig vätska

Två olika ämnen kan alltså tillhöra samma ADR-klass men ha olika UN-nummer.

Huvudfara och sekundär fara

Ett farligt ämne kan ha mer än en farlig egenskap. Det kan exempelvis vara brandfarligt samtidigt som det är giftigt eller frätande.

Därför kan ett ämne behöva märkas med mer än en faroetikett. Den huvudsakliga faran och eventuella sekundära faror framgår av klassificeringen för det aktuella ämnet.

Hur klassificeras farligt gods?

Klassificeringen bygger på ämnets eller föremålets egenskaper. För att bestämma rätt transportregler behöver man bland annat känna till vilken ADR-klass ämnet tillhör, dess UN-nummer och andra uppgifter som anges för ämnet i ADR.

Den korrekta klassificeringen är viktig eftersom ett fel kan leda till felaktig förpackning, märkning eller hantering av godset.

Praktiskt exempel

Du transporterar ett ämne i ADR klass 3

Vad är den huvudsakliga typen av fara som klass 3 representerar?

Svar: Brandfarliga vätskor.

Ett kolli har faroetikett för klass 8

Vilken typ av fara ska du främst tänka på?

Svar: Frätande egenskaper.

Vanliga misstag inför ADR-provet

  • Förväxla ADR-klass med UN-nummer.
  • Tro att alla gaser har samma egenskaper.
  • Förväxla klass 3 och klass 4.
  • Glömma att klass 5 är indelad i 5.1 och 5.2.
  • Förväxla giftiga ämnen med frätande ämnen.
  • Glömma att ett ämne kan ha sekundära faror.
  • Tro att klass 9 betyder att godset inte är särskilt farligt.

Tips inför ADR-provet

Börja med att lära dig vad klass 1–9representerar. Träna därefter på underklasser, faroetiketter och kopplingen mellan ADR-klass, UN-nummer och ämnets risker.

Vanliga frågor om ADR-klasser

Farligt gods delas in i nio huvudklasser, från klass 1 till klass 9. Vissa huvudklasser är dessutom indelade i underklasser.

Klass 1 omfattar explosiva ämnen och föremål.

Klass 2 omfattar gaser och delas bland annat in i brandfarliga, icke brandfarliga/icke giftiga och giftiga gaser.

Klass 3 omfattar brandfarliga vätskor, exempelvis bensin.

Frätande ämnen tillhör ADR klass 8.

Radioaktiva ämnen tillhör ADR klass 7.

Klass 9 omfattar olika farliga ämnen och föremål som innebär en fara under transport men som inte hör till någon av de övriga huvudklasserna.

Nej. ADR-klassen beskriver typen av fara medan UN-numret identifierar ett ämne eller en ämnesgrupp.

Du behöver förstå klassificering, risker och märkning som en del av dina ADR-kunskaper. Att känna igen de olika klasserna är därför viktig provförberedelse.

Checklista – ADR klasser

Kontrollera att du kan detta innan du går vidare till nästa del av ADR-teorin:

  • ☐ Klass 1 – Explosiva ämnen
  • ☐ Klass 2 – Gaser
  • ☐ Klass 3 – Brandfarliga vätskor
  • ☐ Klass 4 – Brandfarliga fasta ämnen m.m.
  • ☐ Klass 5 – Oxiderande ämnen/peroxider
  • ☐ Klass 6 – Giftiga/smittförande ämnen
  • ☐ Klass 7 – Radioaktiva ämnen
  • ☐ Klass 8 – Frätande ämnen
  • ☐ Klass 9 – Övriga farliga ämnen
  • ☐ Skillnaden mellan ADR-klass och UN-nummer

Sammanfattning

ADR delar in farligt gods i nio huvudklasser beroende på vilken fara godset innebär. Klassificeringen är en central del av säker transport av farligt gods och påverkar bland annat märkning, förpackning och hantering.

För den som förbereder sig inför ADR-provet är det särskilt viktigt att förstå vad klass 1–9 representerar, känna igen viktiga underklasser och förstå skillnaden mellan ADR-klass, faroetikett och UN-nummer.

Testa dina kunskaper om ADR

Nu när du har gått igenom ADR-klasserna kan du testa dina kunskaper med våra gratis ADR-frågor och övningsprov.