Utrustning i fordonet vid ADR-transport

Vid ADR-transport ska transportenheten ha viss säkerhets- och nödutrustning. Vilken utrustning som krävs beror bland annat på vilket farligt gods som transporteras.

Grundläggande utrustning

Transportenheten ska enligt tillämpliga ADR-regler bland annat ha:

  • minst en stoppkloss av lämplig storlek
  • två fristående varningsanordningar
  • ögonsköljvätska när den krävs
  • föreskriven personlig skyddsutrustning för besättningen

Stoppkloss

Stoppklossen används för att förhindra att ett parkerat fordon oavsiktligt kommer i rörelse.

Varningsanordningar

Det ska finnas två fristående varningsanordningar. De kan användas för att varna andra trafikanter vid exempelvis en olycka eller ett fordonsstopp.

Ytterligare utrustning

Beroende på godsets faroetiketter kan ytterligare utrustning krävas, exempelvis:

  • spade
  • brunnstätning
  • uppsamlingsbehållare
  • flyktutrustning för andningsskydd

Brandsläckare

ADR-transporten ska också ha föreskriven brandsläckningsutrustning. Kraven på antal och kapacitet beror bland annat på transportenhetens högsta tillåtna totalmassa och vilka ADR-bestämmelser transporten omfattas av.

Kontroll före avfärd

Föraren bör kontrollera att:

  • all föreskriven utrustning finns
  • utrustningen är i användbart skick
  • brandsläckarna är kontrollerade
  • utrustningen är lätt att komma åt
  • extra utrustning för den aktuella lasten finns

Praktiskt exempel

Föraren har stoppkloss och personlig skyddsutrustning men endast en fristående varningsanordning.

Är utrustningen komplett?
Nej. När dessa ADR-krav gäller ska transportenheten ha två fristående varningsanordningar.

Vanliga provfällor

Påstående Svar
Transportenheten ska ha minst en lämplig stoppkloss. Rätt.
En fristående varningsanordning är alltid tillräcklig. Fel.
Alla ADR-transporter kräver exakt samma extra utrustning. Fel.
Utrustningen ska vara lätt tillgänglig. Rätt.
Brandsläckningsutrustningen ska kontrolleras. Rätt.