UN-godkända förpackningar

Farligt gods får inte transporteras i vilken förpackning som helst. För många typer av farligt gods kräver ADR att förpackningen är provad, godkänd och märkt enligt FN:s rekommendationer. Dessa brukar kallas UN-godkända förpackningar.

Syftet är att förpackningen ska tåla de påfrestningar som normalt kan uppstå under transport och minska risken för att farligt gods läcker ut.

Grundprincip

En UN-godkänd förpackning har genomgått föreskrivna prov och är märkt med en UN-förpackningskod. Märkningen visar bland annat vilken typ av förpackning det är och vilken prestandanivå den är godkänd för.

Varför behövs godkända förpackningar?

Under transport utsätts kollin för olika typer av belastningar. De kan exempelvis:

staplas tillsammans med andra kollin
utsättas för vibrationer
flyttas med truck eller annan utrustning
utsättas för stötar
påverkas av temperaturförändringar
utsättas för tryck från innehållet

En lämplig förpackning måste därför vara tillräckligt stark och dessutom vara kompatibel med det ämne som transporteras.

Godkänd betyder inte lämplig för allt

Att en förpackning är UN-godkänd betyder inte att den får användas för alla typer av farligt gods. ADR:s bestämmelser för det aktuella ämnet måste alltid kontrolleras.

Vanliga typer av förpackningar

Farligt gods kan transporteras i många olika typer av förpackningar. Vilken typ som får användas beror på godset och ADR:s förpackningsbestämmelser.

Fat

Kan tillverkas av exempelvis stål eller plast och används för både fasta och flytande ämnen beroende på utförande.

Dunkar

Mindre behållare som exempelvis kan vara tillverkade av plast eller metall.

Lådor

Kan tillverkas av bland annat trä, papp, plast eller metall beroende på konstruktion och användningsområde.

Andra exempel är säckar, kombinationsförpackningar, IBC-behållare och storförpackningar.

UN-märkningen

En typgodkänd förpackning har en särskild märkning som innehåller en kombination av bokstäver, siffror och symboler.

Märkningen kan exempelvis se ut ungefär så här:

Förenklat exempel

UN 1A1/Y1.6/150/25/S/...

De olika delarna i koden beskriver olika egenskaper hos förpackningen.

Blanda inte ihop märkningarna

UN 1203 är ett UN-nummer som identifierar bensin. En kod som 1A1/Y1.6/150/... är däremot märkning av själva förpackningen. Det är två helt olika typer av information.

Förpackningskoden

Den första delen av UN-märkningen beskriver vilken typ av förpackning det är, vilket material den är tillverkad av och i vissa fall hur den är konstruerad.

Exempel:

Kod	Exempel på betydelse
1A1	Stålfat med fast topp
1A2	Stålfat med avtagbar topp
1H1	Plastfat med fast topp
1H2	Plastfat med avtagbar topp
3H1	Plastdunk med fast topp
4G	Låda av fiberboard

Vad betyder den första siffran?

Den första siffran i förpackningskoden anger förpackningstypen.

Kod	Förpackningstyp
1	Fat
2	Trätunna
3	Dunk
4	Låda
5	Säck
6	Kombinationsförpackning

Bra att kunna

1 = fat
3 = dunk
4 = låda
5 = säck

Materialkoden

Bokstaven efter förpackningstypen anger normalt vilket material förpackningen är tillverkad av.

Bokstav	Material
A	Stål
B	Aluminium
C	Naturträ
D	Plywood
F	Rekonstituerat trä
G	Fiberboard
H	Plast

Det betyder exempelvis att 1A beskriver ett fat av stål, medan 1H beskriver ett fat av plast.

Fast eller avtagbar topp

För vissa förpackningstyper används ytterligare en siffra för att beskriva konstruktionen.

1A1

Stålfat med fast topp.

1A2

Stålfat med avtagbar topp.

Skillnaden är viktig eftersom konstruktionen påverkar vilka typer av innehåll förpackningen är avsedd och godkänd för.

Förpackningsgrupper X, Y och Z

Efter förpackningskoden finns ofta en bokstav som visar vilken prestandanivå förpackningen har klarat vid provning.

Märkning	Godkänd för förpackningsgrupp	Risknivå
X	I, II och III	Hög, medel och låg fara
Y	II och III	Medel och låg fara
Z	III	Låg fara

Mycket viktig minnesregel

X = I, II, III
Y = II, III
Z = III

Exempel: Y-märkt förpackning

Om en förpackningsmärkning innehåller bokstaven Y innebär det att förpackningen har klarat provningsnivån för förpackningsgrupp II.

Den kan därför även användas för gods i förpackningsgrupp III när övriga villkor är uppfyllda, men inte automatiskt för gods i förpackningsgrupp I.

Typisk provfråga

En förpackning märkt Z får inte användas för gods i förpackningsgrupp II enbart för att förpackningen är UN-godkänd. Z-nivån motsvarar endast förpackningsgrupp III.

Förpackningsgrupp och farlighetsgrad

För de ämnen där förpackningsgrupper används anger grupperna normalt graden av fara.

Förpackningsgrupp	Farlighetsgrad
I	Hög fara
II	Medelhög fara
III	Lägre fara

Förpackningsgruppen ska inte blandas ihop med ADR-klassen. De beskriver olika saker.

Förpackningar för vätskor

När en UN-märkning avser en förpackning för vätskor kan märkningen bland annat innehålla uppgifter om:

förpackningstyp
prestandanivå
relativ densitet
provtryck
tillverkningsår
land där märkningen tilldelats
tillverkare eller annan identifiering

Förenklat exempel

1A1/Y1.6/150/25/S/...

Koden innehåller flera uppgifter som tillsammans beskriver förpackningens konstruktion och godkännande.

Relativ densitet

För förpackningar avsedda för vätskor kan märkningen ange den högsta relativa densitet som förpackningen har provats och godkänts för enligt tillämpliga regler.

Om märkningen exempelvis innehåller:

Y1.6

Y = prestandanivå
1.6 = uppgift om relativ densitet

måste man kontrollera att det ämne som ska fyllas är förenligt med förpackningens godkännande.

Provtryck

För vissa vätskeförpackningar anges även det hydrauliska provtrycket i märkningen.

I ett exempel som:

150

kan värdet ange provtrycket i kPa enligt märkningens uppbyggnad

Det är en del av informationen som visar vilka krav förpackningen har provats mot.

Förpackningar för fasta ämnen

För förpackningar avsedda för fasta ämnen eller innerförpackningar används en annan del av märkningssystemet.

Bokstaven S används i märkningen för att ange att förpackningen är avsedd för fasta ämnen eller innerförpackningar, beroende på förpackningens konstruktion.

S i märkningen

Ser du S på rätt position i UN-förpackningsmärkningen ska du tänka på förpackning för fasta ämnen eller innerförpackningar, inte ett provtryck för vätska.

Provning av förpackningar

För att en konstruktion ska få UN-godkännande måste den klara de prov som krävs för den aktuella typen av förpackning.

Beroende på förpackningstyp kan provningen exempelvis omfatta:

fallprov
staplingsprov
täthetsprov
hydrauliskt tryckprov

Alla prov används inte på samma sätt för alla typer av förpackningar. Kraven beror på konstruktionen och användningsområdet.

Fallprov

Fallprovet används för att kontrollera att förpackningen kan tåla de stötar som kan uppstå om ett kolli tappas under normal transport och hantering.

Provningskraven påverkas bland annat av vilken prestandanivå förpackningen ska godkännas för.

Staplingsprov

Vid transport kan flera kollin staplas ovanpå varandra. Förpackningen måste därför i tillämpliga fall kunna tåla belastningen från andra kollin utan att deformeras så att säkerheten äventyras.

Förpackningen måste fortfarande vara hel

Ett UN-godkännande innebär inte att en skadad förpackning får användas. Förpackningen ska vara i sådant skick att den uppfyller kraven när transporten påbörjas.

Kemisk kompatibilitet

Förpackningsmaterialet måste vara kompatibelt med innehållet. Ett ämne får inte angripa materialet så att förpackningen försvagas eller börjar läcka.

Exempel

En plastförpackning kan vara UN-godkänd men ändå vara olämplig för ett visst ämne om ämnet påverkar plasten kemiskt. UN-godkännandet ersätter därför inte kontrollen av kemisk kompatibilitet.

Fyllnadsgrad

För vätskor måste man även ta hänsyn till att innehållet kan utvidga sig när temperaturen stiger.

En vätskeförpackning får därför inte fyllas på ett sådant sätt att temperaturökning kan orsaka läckage, permanent deformation eller övertryck som äventyrar säkerheten.

Fyll inte automatiskt ända upp

Vätskor kan expandera när temperaturen ökar. Följ därför den tillåtna fyllnadsgraden och övriga bestämmelser för den aktuella förpackningen och produkten.

Skadade förpackningar

Farligt gods får inte lämnas till transport i en förpackning som är så skadad att säkerheten inte längre kan garanteras.

Kontrollera exempelvis om det finns:

sprickor
bucklor eller deformationer
korrosion
skadade förslutningar
läckage
skadade ventiler

Läckande kolli

Ett kolli som läcker får inte behandlas som ett normalt transportklart kolli. Situationen måste hanteras enligt ADR:s bestämmelser och tillämpliga säkerhetsrutiner.

Återanvändning av förpackningar

Vissa UN-godkända förpackningar kan återanvändas, men bara när bestämmelserna tillåter det och förpackningen fortfarande uppfyller kraven.

Innan återanvändning måste man bland annat kontrollera:

förpackningens skick
förslutningar
kompatibilitet med det nya innehållet
att märkningen fortfarande är korrekt och läsbar
eventuella särskilda regler för förpackningstypen

Vem ansvarar för förpackningen?

Avsändaren har ett viktigt ansvar för att farligt gods lämnas till transport på rätt sätt, inklusive att lämpliga och tillåtna förpackningar används.

Även andra aktörer i transportkedjan har skyldigheter enligt sina respektive roller.

Föraren ska också vara uppmärksam

Föraren förväntas inte genomföra typgodkännande av förpackningar, men ska reagera på exempelvis synliga skador, läckage eller andra tydliga brister innan transporten påbörjas.

Vad bör kontrolleras före transport?

Praktisk kontroll

Är förpackningen tillåten för det aktuella godset?
Är föreskriven UN-märkning tydlig och läsbar?
Är förpackningen oskadad?
Finns tecken på läckage?
Är förslutningarna korrekt stängda?
Är kollit korrekt märkt med UN-nummer?
Finns föreskrivna faroetiketter?
Är förpackningen kompatibel med innehållet?

Vanliga provfällor

Påstående	Rätt svar
En UN-godkänd förpackning får användas till allt farligt gods.	Fel. Den måste vara tillåten och lämplig för det aktuella godset.
X är den högsta av nivåerna X, Y och Z.	Rätt. X kan användas för grupperna I, II och III när övriga villkor är uppfyllda.
Z kan användas för förpackningsgrupp I.	Fel. Z motsvarar endast grupp III.
1A1 betyder stålfat med fast topp.	Rätt.
4G är en låda av fiberboard.	Rätt.
UN-numret och UN-förpackningsmärkningen är samma sak.	Fel. De har olika funktioner.

Exempel på hur en kod kan läsas

Exempel: 1A1/Y1.6/150/25/S/...

1	Fat
A	Stål
1	Fast topp
Y	Provningsnivå för förpackningsgrupp II och III
1.6	Uppgift om relativ densitet för vätska
150	Hydrauliskt provtryck uttryckt enligt märkningens regler
25	Tillverkningsår, exempelvis 2025

Viktigast att memorera

X → I, II och III
Y → II och III
Z → III

samt:
1 = fat, 3 = dunk, 4 = låda och 5 = säck.

Kom ihåg inför ADR-provet

Farligt gods måste förpackas enligt bestämmelserna för det aktuella godset.
En UN-godkänd förpackning har provats enligt föreskrivna krav.
UN-godkänd betyder inte att förpackningen får användas för alla ämnen.
Förpackningskoden beskriver bland annat typ och material.
1A1 betyder stålfat med fast topp.
1A2 betyder stålfat med avtagbar topp.
X motsvarar provningsnivå för förpackningsgrupp I, II och III.
Y motsvarar grupp II och III.
Z motsvarar grupp III.
Förpackningsmaterialet måste vara kompatibelt med innehållet.
Vätskors expansion måste beaktas vid fyllning.
En skadad eller läckande förpackning får inte behandlas som ett normalt transportklart kolli.
UN-numret för godset och UN-förpackningsmärkningen är två olika saker.