Godsdeklaration vid transport av farligt gods

Vid transport av farligt gods på väg ska det i många fall finnas en transporthandling med information om det farliga godset. Handlingen kallas ofta godsdeklaration.

Syftet är att förare, transportör, räddningstjänst och andra berörda snabbt ska kunna identifiera vilket farligt gods som transporteras och vilka risker som finns.

Grundregel

Godsdeklarationen ska innehålla tillräckliga uppgifter för att identifiera det farliga godset enligt ADR och beskriva transporten på föreskrivet sätt.

Vem ansvarar för uppgifterna?

Avsändaren har en central roll och ska lämna transportören de uppgifter och handlingar som krävs för transporten.

Transportören ska i sin tur kontrollera att föreskrivna handlingar finns med på transportenheten när de krävs.

Föraren ska kunna hitta handlingarna

Föraren måste veta vilka transporthandlingar som medförs och kunna visa upp dem vid exempelvis en kontroll.

Vilka uppgifter ska finnas?

För varje farligt gods ska godsdeklarationen innehålla de uppgifter som krävs enligt ADR. Den grundläggande beskrivningen innehåller bland annat:

UN-numret
officiell transportbenämning
etikettnummer eller klassificeringsuppgifter enligt ADR
förpackningsgrupp, när sådan har tilldelats
tunnelrestriktionskod, när den ska anges
antal och beskrivning av kollin, när detta krävs
total mängd farligt gods
avsändarens namn och adress
mottagarens namn och adress

Bra ordning att komma ihåg

UN-nummer → transportbenämning → etikett/klass → förpackningsgrupp → tunnelrestriktionskod

UN-numret

UN-numret är ett fyrsiffrigt nummer som identifierar ett ämne, en grupp av ämnen eller ett farligt föremål i transportsystemet.

I godsdeklarationen skrivs bokstäverna UN framför numret.

Exempel

UN 1203

Vanlig provfälla: Ett UN-nummer består av fyra siffror, men i transportbeskrivningen anges även bokstäverna UN.

Officiell transportbenämning

Efter UN-numret anges den officiella transportbenämningen för godset.

Transportbenämningen ska vara den benämning som föreskrivs i ADR. Ett företags handelsnamn eller produktnamn ersätter inte automatiskt den officiella transportbenämningen.

Exempel

UN 1203 BENSIN

Produktnamnet räcker inte

Om ett företag säljer ett farligt ämne under ett eget handelsnamn betyder det inte att handelsnamnet kan användas istället för den officiella transportbenämningen.

Klass och faroetiketter

Efter transportbenämningen anges de nummer som motsvarar de faroetiketter som föreskrivs för godset.

Om flera etiketter krävs anges även relevanta sekundära faror enligt ADR:s regler.

Exempel: För en brandfarlig vätska kan etikettuppgiften vara 3.

Förpackningsgrupp

För ämnen som har tilldelats en förpackningsgrupp ska även denna anges i godsdeklarationen.

Förpackningsgrupp	Betydelse
I	Hög fara
II	Medelhög fara
III	Lägre fara

Alla typer av farligt gods har inte en förpackningsgrupp. Uppgiften anges därför endast när den är tillämplig för det aktuella godset.

Tunnelrestriktionskod

När det krävs ska transportbeskrivningen även innehålla tunnelrestriktionskoden.

Koden används för att bedöma vilka restriktioner som gäller när farligt gods transporteras genom vägtunnlar.

Exempel på transportbeskrivning

UN 1203 BENSIN, 3, II, (D/E)

Kom ihåg: Tunnelrestriktionskod och transportkategori är inte samma sak.

Ordningen på uppgifterna

De centrala uppgifterna i beskrivningen av det farliga godset ska anges i den ordning som föreskrivs i ADR.

1. UN-nummer

2. Officiell transportbenämning

3. Etikettnummer

4. Förpackningsgrupp, när tillämplig

5. Tunnelrestriktionskod, när den ska anges

Exempel – bensin

UN 1203 BENSIN, 3, II, (D/E)

UN 1203
Identifierar godset.

BENSIN
Officiell transportbenämning.

3
Faroetikett för brandfarlig vätska.

II
Förpackningsgrupp.

(D/E)
Tunnelrestriktionskod.

Antal och beskrivning av kollin

När farligt gods transporteras som kolli ska transporthandlingen innehålla de föreskrivna uppgifterna om antal och beskrivning av kollina.

Det kan exempelvis vara uppgifter som:

10 fat
24 dunkar
5 lådor
2 IBC-behållare

Beskrivningen ska göra det möjligt att förstå hur det farliga godset är förpackat för transporten.

Total mängd

Transporthandlingen ska innehålla uppgift om den totala mängden av varje farligt gods som har ett visst UN-nummer, en viss officiell transportbenämning eller, när det är relevant, en viss förpackningsgrupp.

Mängden kan beroende på godset anges exempelvis som:

volym
bruttovikt
nettovikt
annan föreskriven mängdangivelse

Avsändare och mottagare

Godsdeklarationen ska innehålla avsändarens namn och adress samt mottagarens namn och adress enligt tillämpliga bestämmelser.

Det gör det möjligt att identifiera de parter som är involverade i transporten.

Måste godsdeklarationen vara ett särskilt formulär?

ADR kräver inte att alla vägtransporter använder ett enda särskilt standardformulär som ser likadant ut.

Transportuppgifterna kan finnas i en transporthandling som även används för andra transportändamål, förutsatt att de föreskrivna ADR-uppgifterna finns med och presenteras korrekt.

Det viktiga är innehållet

Det är framför allt de föreskrivna uppgifterna och deras presentation som är avgörande – inte att dokumentet har en viss grafisk utformning.

Vilket språk får användas?

Transporthandlingen ska upprättas på ett språk som uppfyller ADR:s språkkrav.

Vid internationell transport kan ytterligare språkkrav bli aktuella så att informationen kan förstås av berörda myndigheter och parter.

Språkkraven kan bero på transportens upplägg och vilka länder som berörs. Kontrollera därför de aktuella ADR-bestämmelserna vid internationell transport.

Godsdeklaration vid 1000-poängsregeln

En vanlig missuppfattning är att transporthandlingen automatiskt försvinner när transporten ligger inom mängdgränserna i ADR 1.1.3.6.

Det stämmer inte. Transporthandling krävs fortfarande enligt de tillämpliga bestämmelserna.

Vanlig provfälla

Under 1000 poäng betyder inte att godsdeklaration saknas.

Extra uppgifter vid 1.1.3.6

När lättnaden enligt ADR 1.1.3.6 används behöver transporthandlingen innehålla tillräckliga mängduppgifter för att det ska kunna fastställas att mängdgränserna är uppfyllda.

Det är därför viktigt att uppgifterna om mängd och transportkategori kan användas för den aktuella bedömningen.

Godsdeklaration och LQ

Transport av farligt gods som begränsad mängd (LQ) omfattas av särskilda bestämmelser i ADR kapitel 3.4.

Dokumentationskraven är inte identiska med en vanlig fullt reglerad ADR-transport.

Blanda inte ihop systemen: LQ, EQ och värdeberäknad mängd omfattas av olika regler och dokumentationskraven måste bedömas utifrån den bestämmelse som används.

Godsdeklaration och skriftliga instruktioner

Godsdeklarationen och skriftliga instruktioner är två olika dokument.

Dokument	Huvudsyfte
Godsdeklaration	Beskriver vilket farligt gods som transporteras.
Skriftliga instruktioner	Ger besättningen instruktioner om åtgärder vid olycka eller nödsituation.

Provfälla: Godsdeklarationen är inte en ersättning för de skriftliga instruktionerna när sådana instruktioner krävs.

Kontroll före avfärd

Innan transporten påbörjas bör relevanta uppgifter och handlingar kontrolleras.

Kontrollera bland annat

att rätt UN-nummer anges
att transportbenämningen är korrekt
att faroetikettuppgifterna stämmer
att förpackningsgruppen är korrekt när den ska anges
att tunnelrestriktionskoden är korrekt när den ska anges
att mängden är korrekt
att antal och typ av kollin stämmer
att avsändare och mottagare är korrekt angivna
att handlingarna finns tillgängliga under transporten

Om uppgifterna är felaktiga

Felaktiga transportuppgifter kan innebära att föraren och andra berörda inte får korrekt information om godset.

Det kan dessutom leda till att transporten inte uppfyller ADR:s krav.

Ett felaktigt UN-nummer eller en felaktig transportbenämning kan innebära att helt fel säkerhetsbestämmelser används.

Praktiskt exempel – kontroll av transporthandling

Situation

Föraren får en transporthandling med följande beskrivning:

UN 1203 BENSIN, 3, II, (D/E)

Föraren kan bland annat kontrollera:

att UN-numret motsvarar godset
att den officiella transportbenämningen är korrekt
att etikettuppgiften stämmer
att förpackningsgruppen är korrekt
att tunnelrestriktionskoden är korrekt
att mängd och kolliuppgifter stämmer med lasten

Provfråga 1

Hur ska UN-numret anges i beskrivningen av det farliga godset?

Svar: Bokstäverna UN följt av det fyrsiffriga numret, exempelvis UN 1203.

Provfråga 2

Kan företagets eget produktnamn alltid användas istället för den officiella transportbenämningen?

Nej. Den officiella transportbenämning som föreskrivs i ADR ska användas.

Provfråga 3

Föraren transporterar farligt gods inom 1000-poängsgränsen. Behövs transporthandling?

Ja, enligt tillämpliga ADR-bestämmelser. Lättnaden innebär inte att transporthandlingen automatiskt försvinner.

Provfråga 4

Är godsdeklaration och skriftliga instruktioner samma dokument?

Nej. De har olika innehåll och olika funktion.

Provfråga 5

Vilken uppgift kommer först i den grundläggande beskrivningen av farligt gods?

UN-numret.

Provfråga 6 – hitta felet

En förare får följande uppgift:

BENSIN, UN 1203, II, 3

Är ordningen korrekt?

Nej. De föreskrivna grunduppgifterna ska anges i rätt ordning. Ett korrekt grundexempel är UN 1203 BENSIN, 3, II.

Vanliga provfällor

Påstående	Svar
UN-numret anges före transportbenämningen.	Rätt.
Ett UN-nummer består av fyra siffror.	Rätt.
Produktens handelsnamn ersätter alltid transportbenämningen.	Fel.
Förpackningsgrupp anges när godset har tilldelats en sådan.	Rätt.
Alla farliga ämnen har en förpackningsgrupp.	Fel.
Tunnelrestriktionskod och transportkategori är samma sak.	Fel.
Godsdeklaration och skriftliga instruktioner är samma dokument.	Fel.
Under 1000 poäng behövs aldrig transporthandling.	Fel.
Avsändarens och mottagarens uppgifter kan behöva anges.	Rätt.
Total mängd farligt gods är en viktig uppgift i transporthandlingen.	Rätt.

Snabbguide – läs en godsdeklaration

UN 1203 BENSIN, 3, II, (D/E)

UN 1203	UN-nummer
BENSIN	Officiell transportbenämning
3	Faroetikett
II	Förpackningsgrupp
(D/E)	Tunnelrestriktionskod

Minnesregel

UN → NAMN → ETIKETT → PG → TUNNEL

Kom ihåg inför ADR-provet

Godsdeklarationen identifierar det farliga godset.
UN-numret anges med bokstäverna UN följt av fyra siffror.
Den officiella transportbenämningen ska användas.
Etikettnummer anges enligt ADR:s regler.
Förpackningsgrupp anges när sådan har tilldelats.
Tunnelrestriktionskod anges när bestämmelserna kräver det.
Antal och beskrivning av kollin kan behöva anges.
Den totala mängden farligt gods ska anges enligt tillämpliga regler.
Avsändare och mottagare ska identifieras enligt bestämmelserna.
Godsdeklaration och skriftliga instruktioner är olika dokument.
Transporthandling kan fortfarande krävas vid transport enligt ADR 1.1.3.6.
Föraren ska kunna komma åt handlingarna under transporten.