Vad är farligt gods?

Farligt gods är ämnen och föremål som på grund av sina egenskaper kan innebära risker för människor, egendom eller miljö under transport.

Det kan till exempel vara ämnen som är explosiva, brandfarliga, giftiga, frätande, oxiderande, smittförande eller radioaktiva. Även vissa produkter som används i vardagen kan klassificeras som farligt gods när de transporteras.

Farligt gods finns överallt

Bensin, gasol, aerosoler, färg, syror och vissa batterier är exempel på produkter som kan omfattas av reglerna för transport av farligt gods.

Varför finns regler för farligt gods?

En trafikolycka med vanligt gods kan orsaka stora skador. Om lasten dessutom består av farliga ämnen kan konsekvenserna bli betydligt allvarligare.

En olycka med farligt gods kan exempelvis orsaka:

brand
explosion
giftiga gaser eller ångor
frätskador
förgiftning
smittspridning
radioaktiv exponering eller kontaminering
förorening av mark och vatten

ADR-reglernas syfte är därför att minska riskerna under hela transportkedjan.

Hur vet man om ett ämne är farligt gods?

Det räcker inte att själv bedöma om en produkt verkar farlig. Farligt gods klassificeras enligt bestämda kriterier i ADR.

Klassificeringen utgår från ämnets eller föremålets egenskaper. När klassificeringen är fastställd kan godset tilldelas bland annat:

ett UN-nummer
en officiell transportbenämning
en ADR-klass
eventuell klassificeringskod
eventuell förpackningsgrupp
faroetiketter

Klassificeringen är grunden

Fel klassificering kan leda till fel UN-nummer, fel förpackning, fel märkning och felaktiga transporthandlingar. Därför är korrekt klassificering en central del av ADR.

Vad är ett UN-nummer?

Ett UN-nummer är ett fyrsiffrigt nummer som används för att identifiera farliga ämnen och föremål i transportregelverket.

Exempel – bensin

Bensin är en brandfarlig vätska och har UN-numret UN 1203.

UN-numret hjälper till att identifiera vilket gods som transporteras och vilka ADR-bestämmelser som ska användas.

Olika ämnen kan ha olika UN-nummer även om de tillhör samma ADR-klass. UN-numret och den officiella transportbenämningen är därför viktiga för att identifiera godset korrekt.

De nio ADR-klasserna

Farligt gods delas in i nio huvudklasser efter vilken typ av fara som ämnet eller föremålet innebär.

Klass	Typ av fara	Exempel
1	Explosiva ämnen och föremål	Sprängämnen, ammunition, fyrverkerier
2	Gaser	Gasol, syrgas, vissa aerosoler
3	Brandfarliga vätskor	Bensin, etanol
4	Brandfarliga fasta ämnen och närliggande faror	Olika brandfarliga eller självreaktiva ämnen
5	Oxiderande ämnen och organiska peroxider	Ämnen som kan bidra till eller förstärka brand
6	Giftiga och smittförande ämnen	Giftiga kemikalier och smittförande material
7	Radioaktiva ämnen	Radioaktivt material
8	Frätande ämnen	Vissa syror och alkalier
9	Övriga farliga ämnen och föremål	Exempelvis vissa litiumbatterier

Klass 4, 5 och 6 har underklasser

Några av ADR-klasserna är indelade ytterligare:

4.1 Brandfarliga fasta ämnen, självreaktiva ämnen m.m.
4.2 Självantändande ämnen
4.3 Ämnen som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten
5.1 Oxiderande ämnen
5.2 Organiska peroxider
6.1 Giftiga ämnen
6.2 Smittförande ämnen

Primär fara och tilläggsfara

Ett farligt ämne kan ha mer än en farlig egenskap. Ett ämne kan exempelvis vara både brandfarligt och giftigt.

Därför kan ett ämne ha en primär fara och en eller flera tilläggsfaror. Detta kan innebära att ett kolli behöver märkas med flera olika faroetiketter.

Tänk så här

ADR-klassen beskriver en central fara med godset, men kontrollera alltid om ämnet även har tilläggsfaror. Ett ämnes risker kan alltså inte alltid beskrivas med endast en etikett.

Förpackningsgrupper

För vissa typer av farligt gods används förpackningsgrupper för att beskriva graden av fara.

Förpackningsgrupp	Grad av fara
I	Hög fara
II	Medelhög fara
III	Lägre fara

Förpackningsgrupp används inte för alla typer av farligt gods. När den är tillämplig kan den påverka vilka krav som gäller för bland annat förpackningen.

Vanligt att blanda ihop

ADR-klass beskriver typen av fara medan förpackningsgruppen, när den används, anger graden av fara. Klass 3 och förpackningsgrupp II betyder därför inte samma sak.

Faroetiketter

Faroetiketter används för att snabbt visa vilken typ av fara ett kolli innehåller.

Etiketterna har olika symboler och utseenden beroende på ADR-klass. Exempelvis används en röd etikett med flamsymbol för många brandfarliga vätskor i klass 3.

Föraren behöver kunna känna igen faroetiketterna och förstå vilken risk de representerar.

Farligt gods och miljön

Vissa ämnen kan innebära särskilda risker för miljön. Ett utsläpp kan exempelvis förorena mark, grundvatten, sjöar eller vattendrag.

När kriterierna är uppfyllda kan godset behöva märkas med märkningen för miljöfarliga ämnen utöver andra föreskrivna märkningar.

Farligt gods finns även i vanliga produkter

En produkt behöver inte se farlig ut för att omfattas av ADR. Farligt gods förekommer inom många branscher och i produkter som används varje dag.

Bränslen

Bensin och vissa andra bränslen kan klassificeras som brandfarliga vätskor.

Gasflaskor

Gasol, syrgas och andra gaser omfattas av reglerna för klass 2 när de transporteras som farligt gods.

Kemikalier

Syror, lösningsmedel och andra kemikalier kan omfattas av flera olika ADR-klasser beroende på sina egenskaper.

Batterier

Många litiumbatterier omfattas av bestämmelserna för farligt gods och klassificeras inom klass 9.

Vad bestämmer vilka transportregler som gäller?

När ett farligt gods har identifierats behöver man gå vidare och avgöra vilka regler som gäller för den aktuella transporten.

Bedömningen kan bland annat bero på:

vilket UN-nummer godset har
vilken ADR-klass det tillhör
eventuella tilläggsfaror
förpackningsgrupp när sådan används
hur godset är förpackat
hur stor mängd som transporteras
om transporten sker i kollin, bulk eller tank
om något undantag eller någon lättnad får användas

Bra sätt att tänka inför provet

Börja med att identifiera vad som transporteras. Därefter kan du avgöra vilken fara godset har och slutligen vilka transportregler som gäller.

Farligt gods i transportkedjan

Säkerheten bygger på att informationen om godset följer med genom hela transportkedjan. Avsändare, transportör, förare, lastare och andra aktörer har därför olika skyldigheter.

Korrekt klassificering är utgångspunkten. Därefter kan rätt förpackning, märkning, dokumentation, fordon och säkerhetsåtgärder väljas.

Kom ihåg inför ADR-provet

Farligt gods kan innebära risker för människor, egendom och miljö.
Farligt gods delas in i nio huvudklasser.
UN-numret identifierar ett ämne eller en grupp av ämnen eller föremål i transportregelverket.
Ett ämne kan ha både primär fara och tilläggsfara.
Förpackningsgrupp I innebär högre fara än grupp II och III när förpackningsgrupp används.
Faroetiketter visar vilken typ av fara godset innebär.
Korrekt klassificering ligger till grund för många andra ADR-krav.