Förpackningsgrupper

För vissa typer av farligt gods används förpackningsgrupper för att ange hur stor fara ett ämne innebär. Förpackningsgruppen är en viktig del av klassificeringen och kan påverka vilka krav som gäller för bland annat förpackningar och transport.

Det finns tre förpackningsgrupper:

Förpackningsgrupp Grad av fara
I Hög fara
II Medelhög fara
III Lägre fara

Vad visar förpackningsgruppen?

Förpackningsgruppen används för att beskriva graden av fara för ämnen där ADR använder denna indelning.

Två ämnen kan alltså tillhöra samma ADR-klass men ha olika förpackningsgrupper eftersom deras farliga egenskaper eller graden av fara skiljer sig åt.

Exempel

Två brandfarliga vätskor kan båda tillhöra klass 3, men den ena kan tillhöra förpackningsgrupp II och den andra förpackningsgrupp III. Klassnumret beskriver typen av fara medan förpackningsgruppen anger graden av fara enligt klassificeringsreglerna.

Förpackningsgrupp I – hög fara

Förpackningsgrupp I används för ämnen som enligt klassificeringskriterierna har hög grad av fara.

Det kan innebära strängare krav på exempelvis vilken typ av förpackning som får användas.

Förpackningsgrupp II – medelhög fara

Förpackningsgrupp II används för ämnen med medelhög grad av fara enligt kriterierna för den aktuella klassen.

Många ämnen som transporteras som farligt gods kan förekomma i förpackningsgrupp II.

Förpackningsgrupp III – lägre fara

Förpackningsgrupp III används för ämnen som enligt klassificeringskriterierna har lägre grad av fara.

ADR-klass och förpackningsgrupp är inte samma sak

Det är viktigt att skilja mellan ADR-klass och förpackningsgrupp.

Begrepp Vad beskriver det? Exempel
ADR-klass Vilken typ av fara godset innebär Klass 3 = brandfarlig vätska
Förpackningsgrupp Graden av fara när förpackningsgrupp används PG I, II eller III

Har allt farligt gods en förpackningsgrupp?

Nej. Förpackningsgrupper används inte för alla ADR-klasser eller alla typer av farligt gods.

Man ska därför aldrig automatiskt anta att ett ämne har en förpackningsgrupp bara för att det klassificeras som farligt gods.

Förpackningsgrupp används bland annat för många ämnen i:

  • klass 3 – brandfarliga vätskor
  • klass 4.1 – vissa ämnen
  • klass 4.2 – vissa ämnen
  • klass 4.3 – vissa ämnen
  • klass 5.1 – vissa ämnen
  • klass 6.1 – giftiga ämnen
  • klass 8 – frätande ämnen
  • klass 9 – vissa ämnen

Hur bestäms förpackningsgruppen?

Förpackningsgruppen bestäms enligt klassificeringskriterierna för den aktuella typen av farligt gods.

Vilka egenskaper som bedöms varierar mellan olika klasser. Det går därför inte att använda samma kriterier för exempelvis en brandfarlig vätska och ett frätande ämne.

Exempel – brandfarliga vätskor

För brandfarliga vätskor i klass 3 är bland annat flampunkt och begynnelsekokpunkt viktiga vid klassificeringen i förpackningsgrupper.

Flampunkten är den lägsta temperatur vid vilken en vätska avger tillräckligt med ånga för att en antändbar blandning med luft ska kunna bildas under bestämda provningsförhållanden.

Varför är flampunkten viktig?

En vätska med låg flampunkt kan bilda antändbara ångor redan vid relativt låg temperatur. Flampunkten är därför en viktig egenskap vid klassificering av brandfarliga vätskor.

Exempel – giftiga ämnen

För giftiga ämnen i klass 6.1 baseras förpackningsgruppen på ämnets giftighet enligt ADR:s klassificeringskriterier.

Ett ämne med mycket hög akut giftighet kan klassificeras i en högre farograd än ett ämne som kräver större exponering för att orsaka motsvarande skada.

Exempel – frätande ämnen

För ämnen i klass 8 används kriterier som bland annat tar hänsyn till ämnets frätande egenskaper.

Även här används förpackningsgrupperna I, II och III för de ämnen där förpackningsgrupp är tillämplig.

Var hittar man förpackningsgruppen?

Förpackningsgruppen för ett ämne kan normalt identifieras genom informationen för det aktuella UN-numret i ADR:s tabell A.

Tabell A innehåller central information om varje post och används för att fastställa vilka regler som gäller för transporten.

Praktiskt arbetssätt
  1. Identifiera ämnet.
  2. Fastställ korrekt UN-nummer.
  3. Kontrollera posten i ADR:s tabell A.
  4. Kontrollera klass och eventuell förpackningsgrupp.
  5. Kontrollera därefter övriga transportbestämmelser.

Förpackningsgruppen påverkar förpackningen

Förpackningar som används för farligt gods måste i många fall vara provade och godkända enligt ADR.

På en UN-märkning för en förpackning kan bokstäverna X, Y eller Z visa för vilka förpackningsgrupper förpackningstypen är godkänd.

Märkning Godkänd för
X Förpackningsgrupp I, II och III
Y Förpackningsgrupp II och III
Z Förpackningsgrupp III

Exempel på hur X, Y och Z används

X

En förpackning märkt X kan, när övriga villkor är uppfyllda, användas för gods i förpackningsgrupp I, II och III.

Y

En förpackning märkt Y kan, när övriga villkor är uppfyllda, användas för gods i förpackningsgrupp II och III.

Z

En förpackning märkt Z är avsedd för gods i förpackningsgrupp III, när övriga villkor är uppfyllda.

Varför behöver föraren känna till detta?

Föraren behöver inte själv utföra all klassificering av godset, men måste förstå den information som används vid transporten.

Kunskap om förpackningsgrupper gör det lättare att förstå varför olika ämnen kan omfattas av olika krav trots att de tillhör samma ADR-klass.

Det är också viktigt vid kontroll av märkning, transporthandlingar och andra uppgifter som hör till transporten.